Helene & Kvikk

Ja, Freja är nu borta. Sen 2 veckor tillbaka. Vissa dagar tänker jag på henne precis hela tiden. Ibland bara då och då..De är tomt som fan, fast Kvikk tar så stor plats. Han är ju uppi hela tiden och tar väldigt mkt tid, så han lättar nog sorgen lite.. Ger mig annat att tänka på..
De känns hela tiden som att hon kan komma trippandes från bädden, att jag skymtar hennes mjuka vita päls, eller att jag nästan hör henne.. Lilla hjärtat, så många fna år tillsammans och nu är hon borta. Känns faktiskt helt jävla sjukt. ;( Känner mig förjävligt elak som bestämmde att hon skulle få somna in, fast jag Egentligen Vet att det var det enda rätta och nu känns de som jag borde låtit henne somna redan i somras när vi fick reda på om spondylosen.. Man ska inte vara egoistisk, man har ett ansvar för djuret man håller i fångenskap.

Bilderna är från hennes näst sista dag. Ser ganska pigg ut på bilderna ändå..